Drowsy

Posted in Skola by drowsy on 14 januari 2010

shosanna i inglorious basterds

ännu en hemtenta som strax ska lämnas in. det här börjar bli rutin. och dör ångesten lite för varje gång rutinen genomförs. om och om och om igen.

den här gången handlar hemtentan om att reflektera över de övningar (deltagande observation och intervju) vi genomfört under kursen, samt svara på huruvida en av författarna vi läst för en metodologisk diskussion, samt hur den i sånt fall ser ut.

i dag är jag tacksam över att stockholm stad generöst nog installerat trådlöst internet på biblioteken. det enda som behövs för att få tillgång är ett bibliotekskort och en pinkod. i går var jag tacksam över att kungliga biblioteket också erbjuder trådlöst internet för deras låntagare. i dag är jag också tacksam över att kurslitteratur kan tillskansas på olika sätt, bland annat genom att svara på annonser på internetta anslagstavlor. jag är också tacksam över att mina föräldrar födde mig i en stor stad, där det finns många studenter som har läst precis samma böcker som jag behöver läsa.

jag har hört rykten om att på nästa kurs är närvaron obligatorisk. jag ville inte veta det. mitt psyke ramlar ihop vid vetskap om obligatoriska saker. icke obligatoriska saker känns bättre. i praktiken är det ju samma sak, bara att gå till skolan som vanligt – men min prestationsångestlidande själ förstår inte riktigt det.

i går såg jag filmen änglar och demoner, inte så imponerande. och så såg jag inglorious basterds, imponerande. men jag har svårt för våld, även när det är onda människor som råkar ut för det. tarantino är en ruskigt skicklig filmmakare, scenen där shosanna äter med soldaten får mig att vilja kräkas.

Annonser

4 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. ida said, on 15 januari 2010 at 14:10

    ani,
    jag har också svårt för våld. har speciellt svårt för filmer där människor dör som flugor, där de fallande människorna till slut blir en del av scenografin. som i public enemy no.1 med johnny depp. jag klarade inte riktigt att värdera hans liv högre än de som slank med i farten.

    shoshanna och du är förresten väldigt lika. det är något med minen. kanske har en bild på dig någonstans när du sitter precis så.

  2. drowsy said, on 18 januari 2010 at 7:37

    ida,
    jag känner också så att det är svårt att värdera liv högre än andra. brad pitts våldsamheter i inglorious basterds känns inte ok, även fast han gör det mot nazister. men jag kan gråta när de förtryckta reser sig och säger ifrån, som i braveheart eller i avatar. men brad pitt var inte förtryckt, så jag kan inte känna att han har rätt att göra så.

    jag anser att frigörelse alltid måste komma från de som är förtryckta, således kan man inte befria någon annan.

    tänker du på bilden där jag sitter på bänken i bögaparken, tagen med din mammas kamera med gult linsfilter? jag identifierade mig mycket med shoshanna. kanske för att vi är lika. jag har hört att människor med samma kroppsspråk som en själv inger känslan att man känner dem sedan tidigare.

  3. ida said, on 18 januari 2010 at 8:50

    ja, det är säkert den jag tänker på, nu när du säger det!

    ibland kan jag sakna att gå på högstadiet och hänga i en park varje kväll…

  4. drowsy said, on 20 januari 2010 at 15:03

    om man slutade hänga på facebook eller framför teven så skulle man säkert kunna ordna tid till att hänga i en park.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: