Drowsy

Första höstförkylningen

Posted in Djur, Vardag by drowsy on 06 november 2008

Min pojkvän har varit förkyld i mer än en vecka. Och min kombo I också. Det skulle väl vara emot naturlagarna om inte jag också blev förkyld, så det blev jag. I ligger och hostar i sitt rum och jag ligger i mitt och nyser.

Jag upplevde min mest förnedrande kollektivtrafikresa i tisdags eftermiddag. På tvärbanan började näsan rinna och jag hade inga näsdukar (jag har fått för mig att jag står över användandet av sådana, liksom användandet av paraply), men jag klarade inte av att sitta och känna mig som ett barn vars snor rinner ner till överläppen. Det enda jag hade för att stoppa snoret var mina vantar. Jag snöt mig inte i dem (jag hatar folk som snyter sig offentligt), men jag liksom försökte hålla snoret kvar i näsan med dem. På tunnelbanan blev det ännu värre, för där sitter man mitt emot varandra. Jag fortsatte försöka hålla tillbaka snoret md vantarna, samtidigt som jag stirrade ner i golvet så långt från andras blickar som möjligt. Sen kom feberfrossan och jag ville helst falla ner i jorden. Jag kom på att jag kunde täcka min näsa med sjalen, men när jag andades så bildades det imma på mina glasögon. Allting var misär och jävligt pinsamt. Det känns liksom inte okej att vara svag och ynklig när en är vuxen.

Jag är fortfarande störtförkyld, får ingen sömn på nätterna för att jag ligger och vrider på mig och får nysattacker, men jag är glad ändå. Jag är mycket piggare än för några dagar sedan, men sjukare än att jag klarar av att vara i skolan som är kallast i stan och rätt stressig.

Hoppas att jag är pigg och kry tills den 14e, då Hallongrottan öppnar sin undervåning. Hallonfest!

Ps. Ask har lärt sig själv att apportera. Vaknade av att hon lekte med musen i sängen. När jag kstade iväg den uti hallen kom hon tillbaka med den. Så fortsatte vi typ 10 gånger tills jag somnade av utmattning. Jag är så glad att hon mår bättre, thanks to feliway och den där fantastiska veterinären!

Annonser

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Andreas said, on 06 november 2008 at 18:25

    Åh, vad skönt att det går åt rätt håll i alla fall.
    Kan du också känna som att när man sitter på tvär/tunnelbanan/pendeln och snörvlar att alla hatar en och undrar när man ska snyta sig?!

  2. drowsy said, on 07 november 2008 at 11:54

    Absolut kan jag känna så. Men ett snörvel är bättre än en snytning. Jag tror gränsen börjar gå vid typ 10 snörvlingar för att en snytning ska väga upp mot obehagskänslorna jag får av att folk snyter sig offentligt. När jag gick på högstadiet hade jag en klasskamrat som jämt var förkyld, och hon snöt sig i sitt skåp (hon hade underskåp). Jag tycker att allt som är slemmigt är läskigt, så att folk snyter sig är lite lagom ångestframkallande sådär.

    Mest önskar jag att folk insåg nyttan av nässpray och att inte sitta lutad frammåt.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: