Drowsy

feministiska relationer, går det?

Posted in Politik, Relationer by drowsy on 18 maj 2007

Hur gör man för att leva jämställt i en relation? Finns det fungerande feministiska relationer? Såklart det går, nån enda måste det finnas.

En relation där man får lika mycket som man ger. En relation grundad på empati, kärlek, respekt, lust. En relation där det är självklart att man städar lika mycket, lagar lika mycket mat, tänker lika mycket på den andra, får lika mycket utrymme till sig själv. En relation där man kan kommunicera. En relation där man slipper höra ”ta inte allting så personligt” när man blir arg på gubbslem, eller känner sig nedtryckt och underordnad.

Är typ alla män emaptistörda eller? Och vems fel är det? Med tanke på att kvinnorörelsen inte direkt är något spädbarn så borde det ju vara deras eget fel. Patriarkatet är ju inte direkt nåt som kan jämföras med en blixt från en klar himmel. För fan, ansträng er lite mer.

Jag är så trött på män. Jag är så trött på empatistörda jävla töntar med känsloliv som en fyraåring. Sånt som ni går igenom vid er 30-40årskris var sånt jag dealade med när jag va 14. Är det rättvist? Det spelar inte så jävla stor roll vems fel det är, men det är fan dags att ni börjar ändra på er NU! ”Vad ska jag bli när jag blir stor?” Get over it, ni ÄR eller i alla fall BORDE VARA vuxna. I annat fall – gör er jävla backpackerresa jorden runt så vi slipper er.

Kom inte och klaga på att jag är bitter, för det har jag fan rätt att vara. Om jag hade haft två mammor och inga bröder hade det varit jävligt enkelt att bli helt separatistisk. Bara sådär, klappat och klart, no more men! Men nu ser ju inte mitt liv ut så, så det krävs lite kamp.

Jag bojkottar er!
Tips mottages tacksammast. Jag behöver er, kära läsare (jag vet att ni finns).

Ace (tack för länken!) skriver på den fantastiska bloggen Gylf, ”Låt mig klia min fitta ifred!” och utlyser kamp för fittfred. Anledningen är de skitpuckade reklamfilmerna för svampinfektionsmedlet Pevaryl. Men jag tror inte att det är att hon kliar fittan som är så sjukt pinsamt, utan att det ser ut som att hon onanerar. Speciellt i den reklamfilmen där tjejen dansar runt med slutna ögon och lyssnar på musik. Jag är på! Fittfred nu!

Annonser

6 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. Blomman said, on 20 maj 2007 at 6:50

    Du låter arg… Är det så att du har rett ut allting i ditt liv så borde du ha överseende med andras svagheter. Den som är klar borde hjälpa sin nästa.

    Jag har en man som är helt underbar. Å andra sidan var vi goda vänner i många år innan vi klev över tröskeln och blev älskande. Vi lyssnar mycket, är ödmjuka i vår relation samt stöttar varandra i upp- och nedgångar, för livet går ju upp och ner.

    Kanske det är ett tips för att hitta en respekt- och kärleksfull relation. Var vän med din älskade istället för att se en motståndare.

    Plus det här: öppna ögonen och sök efter någon som är tvärtemot det du vanligtvis söker efter. Lovar att du kommer att se saker du aldrig sett förut.

    När tiden är inne hittar du en lösning :-)

  2. drowsy said, on 20 maj 2007 at 16:13

    Tack för din kommentar.

    Jag ÄR arg. Jag har slösat bort så mycket tid och lagt ner så mycket känslor på killar som inte haft förmågan att förvalta dem. Killar som vetat om att de ska åka utomlands och stanna där länge, killar som vetat om att de är deprimerade och inte rett ut sina tidigare relationer – men ÄNDÅ inlett relationer med mig. Det känns respektlöst. Och jag är trött på att hjälpa till, trött på att stötta, för det känns som att det är jag som offrar mest i slutet. Och jag vill inte permanenta mig i den kvinnofällan.

    Du skriver ingenting om hur du upplever att din relation är jämställd. Jag tror jag hörde om nån forskning eller undersökning som visade att om relationen är jämställd är kvinnan nöjd, men mannen missnöjd och vice versa. Hur är det hemma hos er? Det privata är politiskt.

    Jag vet att jag kommer hitta en lösning, men det gäller ju också att ha någon som också vill använda samma lösning och dessutom vore det skönt att slippa vänta 40 år ;-)

  3. letaguldkorn said, on 20 maj 2007 at 19:09

    Ha, ha – jag tycker ditt inlägg var kul – och jag känner tyvärr igen mig.

    Just nu lever jag ifred – i fittfred…

    Minnet av min senaste relation har jag tip-exat – deletat jag minns inte ens att jag hade en relation i vintras.

    Och – ja – jag tror ibland också att jag lever i en jämlik relation – tills jag en dag ser allt klart; den är lika konventionellt ojämlik som alla andras!

    Finns en bok; Vardagsfeminism – http://www.adlibris.se/product.aspx?isbn=9175885077

    Har inte läst den och kan således inte säga om den är bra – men har en killkompis som använder den i relationen med sin tjej.
    Han tycker den funkar bra.

    (Hittade dig i kommentaren till mitt inlägg på Konsumbloggen – LenaK är min andra identitet – men säg det inte till någon – det är typ dödshemligt ;-) )

  4. drowsy said, on 21 maj 2007 at 6:00

    Thanx honey!
    Ja fy fan, ojämställda relationer suger. Vardagsfeminism har jag hört är rätt trist och platt och inte alls speciellt djupgående. Tror jag har läst några stycken ur den nån gång för länge sedan och jag kan tänka mig att råden skulle se ut såhär:
    ”I sverige sköts obetalt arbete till xx% av kvinnor, således får kvinnor mindre fritid. Se därför till att ni gör lika mycket hemma”
    Ja men i helvete hurdå? Och om man inte bor ihop. Och hur gör man för att slippa känna sig obektifierad, lika myndig som ett barn och klappad på huvudet när man bråkar i relationen alternativt kallad bitterfitta eller för ”känslig”.

  5. Blomman said, on 21 maj 2007 at 9:16

    Jämlikt förhållande, ja alltså, jag kan ju bara utgå ifrån mig själv och mina värderingar. Jag har haft andra förhållanden där jag inte mått så bra i och därför bestämde jag mig en dag för att det fick vara nog och att jag skulle leva efter mina villkor så att jag mår bra. Man kanske skulle kunna säga att jag blev egoistisk på ett positivt sätt för mig, utan att för den skull förlora förmågan till omsorg om andra.

    Det gäller ju att man vågar säga nej till saker och människor som får en att må dåligt. Alltså, istället för att lägga skulden på andra så ska man se sitt eget ansvar i situationen. Vi väljer själva och det är mycket viktigt att bli medveten om, tycker jag, för då är det vi som har kontrollen istället för att känna oss styrda av andra.

    Idag lever jag i särbo-förhållande, vi har 10 mil mellan oss – utmaning på många sätt med barn på båda hållen som gör att vi är lite låsta. Men vi älskar varandra och vill ha varandra kvar = det viktigaste. Jag vet idag vad jag vill ha ut av ett förhållande och tack vare det har jag hittat den bästa mannen av alla (därmed inte sagt att han är felfri…fniss). Men vi har både respekt, vänskap och stark passion mellan oss, är båda självständiga, självgående människor som tar eget ansvar. Och därmed faller sig också vardagsbestyren (när vi är tillsammans) på ett naturligt sätt utan diskussioner eller psykningar. För det jobbigaste i ett förhållande är väl när man liksom börjar tävla med varandra om vem som är starkast…maktkamp…

    Så fundera över vad som får dig att må bra, välj bort allt dåligt och var egoistisk på ett bra sätt för dig. Den här processen tar lite tid, men i långa loppet får du stor tillfredsställelse.

  6. drowsy said, on 21 maj 2007 at 9:23

    Blomman.
    Det låter som att ni har ett väldigt fint förhållande. Hur och under vilka omständigheter hanterade du processen att veta var det var du ville ha, hur hanterade du att välja och välja bort?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: