Den stora köttresan

Svenskar har ett underligt förhållande till kött. Svenskar äter kött, men klarar inte av att slakta djur själv. I SVT’s Den stora resan, verkar alla deltagare få nya insikter om djurhållning och om att äta kött.

”Alltså grisarna har ju ett bra liv här [i Indonesien], men en hemsk död. I Sverige är det kanske tvärt om” Birgitta Scheele, Den stora resan.

Pappa Scheele säger något i stil med ”om jag hade sagt att det här var en delikatess och du inte vetat om att det var fladdermus/apa så hade du ätit och tyckt det var gott” till sin fru Laila.

Jag tycker att familjen Scheele är mest intressant att se på, för de är alla sociala och nyfikna och ser det hela som ett stort äventyr. Kanske har denna inställning någonting att göra med deras socioekonomiska bakgrund och kulturella kapital (Pierre Bourdieu).

kaffemisstag

De dagar jag får gå upp när jag vill, utan att behöva stressa iväg till någonting, brukar jag börja med en kopp snabbkaffe. En sån dag är det idag. När jag skulle göra min andra kopp kaffe för dagen var jag lite disträ och glömde att värma vattnet i vattenkokaren. Vattnet blandade sig med kaffet undrade jag varför det inte löste sig helt. Rörde om med skeden, utan framgång. När jag sedan skulle dricka kaffet var jag inte alls beredd på att det var kallt, och smaken från av tänderna krossade snabbkaffekorn tvingade mig att snabbt sträcka mig efter asken med melontuggumin. Sedan in med kaffekoppen i micron.

Det var det äckligaste kalla kaffet jag druckit.

mitt sommarlov

Jag kom in på Stockholms universitet! Grattis mig och grattis världen som om några år kommer få ta del av mina antropologiska studier av människors sociala och kulturella liv. Fy vad härligt. Jag längtar efter att börja, att läsa och förstå och skriva och analysera och lära mig nya saker. Love it!

Det är mycket som kan förändras i sinnesstämning på några månader. Just nu känner jag mig ganska lugn och harmonisk, förutom när jag är stressad – men stressen går sen över ganska snabbt.

Jag har jobbat nästan varje dag de senaste fyra veckorna. Och nånstans där emellan var jag på metalfestivalen Sonisphere nere i Hultsfred. Jag gillade festivalen och bandet och publiken och Jägermeisters icebar(!), men endagsfestivalen blir lätt väldigt intensiva! Under Metallicas spelning (23.45) var jag lite för full för att minnas någonting annat än fyrverkerierna, elden i samband med det fantastiska introt till One. Jag var mer koncentrerad på att försöka kommunicera med min nyfunna stumma vän än att kolla på bandet. Dessutom stod vi typ 60 meter bakom de jättestora skärmarna, så jag såg mest James Hetfields svettiga och åldrande nuna i storformat.

Nu har jag sommarlov igen. Jag ska åka till Finland och gå på sextioårskalas med 200 personer bjudna. Lite nervös över hur många av de som pratar svenska, alternativt engelska. Och över om jag kommer känna mig väldigt ensam bland 200 finsktalande födelsedagskalasgäster. Jag kommer att kunna prata med minst fyra personer, men de har jag pratat med tidigare, och jag gillar ju så mycket att prata med nya människor. Jag har aldrig varit i Finland och jag är väldigt angelägen om att ta in så mycket av grannlandet.

down with sun

jaha, då gick jag ner mig igen. solen får mig att känna mig så misslyckad och depressionen hittar på regler om vad jag får och inte får göra. Mest vad jag inte får göra. Jag får inte gå ut i mjukisbyxor, annat än om jag ska kvällspromenera. Jag får inte gå ut med otvättat hår, annat än om jag ska kvällspromenera (med mössa som täcker eländet). Jag får inte gå ut i solen om jag inte är glad. Hellre inte komma alls än komma för sent (skitdum logik men jag tror att det handlar om att inte vilja framstå som slarvig, jag hatar att komma sent och ångesten blir för stor om jag märker att jag är på väg att bli sen). Jag får inte heller ha roligt när jag är ledsen. Jag måste genomlida skiten. Måste isolera mig. Måste skydda världen från min ledsenhet och ilska och irritation.

Hjälp.

sommarlovsgöra

Jag har sommarlov. Semester är det inte, för semester är betald ledighet. Sommarlov har man mellan två skolterminer. Jag hoppas i alla fall att en skoltermin väntar i augusti, men jag har inte fått svar från universitetet än. Varför tar det så lång tid? Borde det inte gå att göra urval elektroniskt, när det endast är betyg som gäller som urvalskriterie?

Mitt sommarlov består av att träffa folk jag inte hunnit träffa på länge. Men mest läsa böcker, titta på svtplay och sova när jag vill.

Boktips:
I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra – Pontus Herin (Ekonomijournalist uppvuxen i Djursholm flyttar till Tensta under två år för att vända utochin på sina och andras fördomar, samt en historiebeskrivning av Stockholms bostadspolitik under 1900-talet)

Svtplaytips:
Trädälskaren (för alla oss som får lite panik av staden, vill till skogen, drömmer om trädkojor och Norrbotten) Läs mer på filmens hemsida.
K Special: Den stora konstbubblan (för alla oss som tycker det är lite äckligt med skitdyr konst, typ Hirst)

Bitterfittan

Nour El-Refai är så jävla rolig! Annars gillar jag inte Ballar av Stål så värst mycket.

Sistaminutenmamma

Oh no, jag har insett mitt öde. Jag kommer bli en sistaminutenmamma. Hon som gör matsäck mitt i natten för att ungarna/jag glömmer att berätta/fråga/planera deras matsäck till utflykter. Så jag får göra det mitt i natten. Helst handla ingredienserna på Statoil också, typ komma in halv elva och nästan gråta och få hjälp av snälla tjejen som jobbar natt som påminner mig om att det är trevligt med en frukt också om man ska på utflykt, och kanske en bit choklad och glömintedrickan!

Anledningen till min nya insikt är att jag halv tolv, 23.30, kommer på att jag ska baka paj till imorgon. Tack och lov hade mina klasskompisar påminnt mig om att imorgonärdetknytis-duskalagadetgodasteduvet, så jag köpte ingredienser på vägen hem. D var lite rädd att lämna bilen för den var fulltuvad med allt jag gjort i skolan de senaste två åren, för tjuven vet ju inte vad som är värdefullt innan hen krossar rutan/lirkar upp dörren för att kolla vad som är i alla kartongerna. När jag kom hem och burit upp alla grejerna i alla fall, då blev jag så trött sen så jag orkade inte baka paj, men Isa påminde mig igen (tack!) och jag ställde mig och bakade. Nu är den klar. Det var inte så jobbigt. Att göra pajen alltså. Lite jobbigare var det att inse att det bara kan sluta illa om man vänjer sig vid att laga mat såhär jävla sent!

Kolla gärna min blogfolio också, premiär igår!

förkyld+septum

Septumpiercing

Åh, någon stackare har sökt på förkyld+septum och kommit till min blogg. Jag känner mig manad att svara på frågan som lyder hur man bär sig åt när man är förkyld och har en septumpiercing (en septum har alla, det är nämligen skiljeväggen i näsan).

Mina främsta tips lyder:
- Använd inte retainer när du är förkyld (i alla fall inte uppvikt), det blir gegg och snor på den.
- Det går alldeles utmärkt att snyta sig, vik bara fram ringen så kommer du åt att torka bakom. Jättelätt!
- Om du är nypercad, vad noga med att tvätta med saltlösning och bomullstops. Topz skriver på förpackningen att man inte ska stoppa tops i näsan men jag anser att det är upp till var och en att känna efter när man stoppat upp den för långt.

Lycka till!

Schlager

Bild från qx.se

Jag fattar inte hur Norge kunde vinna. Katastrof! Killen hade en trasig stråke och såg ut att vara yngre än att ens kunna kategoriseras som lammkött. Inte ok. Inte nån bra låt heller. Jag hejade på snygg-Malena, Arash (snygg orkesterjacka!) och den Madonnainspirerade bruden (Ukraina) som slog så hårt att trumpinnen gick sönder och hade snygga dansare med sexpack. Och jag gillade trummisarna med vit uniform och keps (Bosninen&Hercegovina)! Och Dita von Teese (Tyskland)! Good old Tyskland lyckades även bra med silverglittertightsen till sångaren, lovely! Men hur förklarar man gimpen från Albanien?  Och som alltid fnissar jag lite åt Finland. Eller gapskrattar, som min konbo med finsk bakgrund gjorde när hon såg Lordi kamma hem segern för några år sen.

Aftonbladet skriver att Norge satte poängrekord och till DN säger Rybak: ”Jag tycker om att vara underdog”. Hur kan man vara en underdog i sclagersammanhang om båda ens föräldrar är musiker? Jag fattar ingenting. Jag håller med Hanna Fridén på twitter och undrar om jag måste vara efterbliven, eftersom nästa alla andra gillade Norge (obviously). Sedan säger hon att han är söt, jag fattar ingenting…

Hög hastighet

Det var fint att träffa Ida. Jag älskar att vi börjar där vi slutade, även om vi träffas typ två gånger om året. Plus att jag älskar henne för att hon är ett geni.

Sedan hejade & fotade jag när Grafikskolan deltog i konstbollen på Gärdet. Fyra förberedande konstskolor i Stockholm: Gerlesborg (sjukt dryg klack!), Pernby, Idun Loven och vi. Vi kom tvåa, efter Gerlesborg som hade haft seriösa fotbollsträningar (hahaha). Dock hade de en rolig hejarramsa (mer dissramsa) som löd: grafik är inte konst. Vi kontrade med: alla kan väl måla, vi kan göra båda.

Nu sitter jag med D och youtube:ar i soffan med grönt te (mjölken är slut).


Sjukt fint med höghastighetskamera.